I sin ständiga granskning av myndigheterna upptäcker förstås Avsnitt stundom felaktigheter. Rent processuella felaktigheter brukar dock vara mer sällsynta i höga domstolar. Därför förvånade det Avsnitts utgivare Martin Tunström att Högsta domstolen i april genom ett enda justitieråd beslutade att inte bevilja prövningstillstånd, när Tunström hade begärt ut en allmän handling från Göta hovrätt, fått avslag från hovrätten och överklagat hovrättsbeslutet till HD.
Förvånande är inte att Högsta domstolen nekar prövningstillstånd, dvs. beslutar att låta bli att ta upp ett överklagande till prövning i sak. En mycket liten andel av de överklaganden som kommer in till HD – cirka 1,7 % – passerar genom det nålsöga som prövningstillståndsprövningen medger. Inte heller förvånar det att frågan om prövningstillstånd avgjordes av ett enda justitieråd – så är fallet i drygt 90 % av alla mål. Ett beslut att inte bevilja prövningstillstånd bör inte övertolkas. Lika gärna som det kan betyda att underinstansen har haft helt rätt kan det betyda att denna har tillämpat gällande rätt uppåt väggarna. Avgörande är inte om sökanden har rätt i sak eller inte, utan att HD inte ansett att det funnits skäl – i regel prejudikatsskäl – att ta upp överklagandet till prövning.
Överraskande var däremot att Högsta domstolen överhuvudtaget krävde prövningstillstånd i det aktuella fallet. Redan i tryckfrihetsförordningen, som är grundlag, står att ett beslut får överklagats om ”någon annan än riksdagen eller regeringen avslår en begäran att få ta del av en handling” (2 kap. 19 §). I regel krävs prövningstillstånd i Högsta domstolen när en hovrätts avgörande har överklagats, om ärendet väckts vid tingsrätt eller om hovrättens slutliga beslut fattats i ett ärende som har direkt samband med ett sådant mål eller ärende. Prövningstillstånd krävs alltså inte om frågan om utlämnande har prövats av hovrätten som första instans på begäran av någon annan än en part (se NJA 2015 s. 180).
Högsta domstolen har dock, inte bara i detta fall, krävt prövningstillstånd när en hovrätt som första instans har nekat utlämnande av handlingar. Hur kan det komma sig? Hovrättens beslut gällde utlämnande av handlingar i ett mål som i sin tur gällde utlämnande av handlingar från en tingsrätt. Tingsrättens avslagsbeslut hade överklagats till hovrätten av en person. De handlingar som sekretessprövades i tingsrättens beslut och i hovrättens beslut är exakt samma. Justitierådet som bedömde frågan om prövningstillstånd kan alltså ha ansett att hovrättsbeslutet rörde eller hade direkt samband med ett ärende som väckts vid tingsrätt, dvs. det ursprungliga ärendet om utlämnande.
Avsnitts utgivare var emellertid inte part i tingsrättens utlämnandeärende eller i hovrättens mål om utlämnande. Han hade endast begärt ut handlingarna när de låg hos hovrätten, och fått beslut av hovrätten som första instans. Han klagade därför över domvilla till Högsta domstolen. (Det kan tyckas märkligt att det är Högsta domstolen som ska bedöma om Högsta domstolen har begått rättegångsfel, men så ser systemet ut.) Utgivaren ansåg att HD förfarit felaktigt genom att kräva prövningstillstånd.
Överraskande nog fick Avsnitts utgivare rätt. Fem justitieråd tog upp hans klagan över domvilla och konstaterade att målet i hovrätten, som avsåg utlämnande av en allmän handling, prövades av hovrätten som första instans. Därmed har beslutet inte fattats i något mål eller ärende som väckts vid tingsrätten. Beslutet har, slog HD fast, inte heller ett direkt samband med ett sådant mål eller ärende. Något prövningstillstånd krävdes därför inte för att pröva överklagandet. HD avslutar sitt beslut: ”Det rättegångsfel som alltså har förekommit är grovt och kan antas ha inverkat på målets utgång. Högsta domstolens beslut att vägra prövningstillstånd ska därför undanröjas på grund av domvilla och ny handläggning ska äga rum i Högsta domstolen.”
HD:s bedömning innebär att samma ordning gäller i de allmänna domstolarna som i förvaltningsdomstolarna. Om en förvaltningsmyndighets sekretessbeslut överklagas till kammarrätt och sekretesshandlingarna lämnas över till kammarrätten, är dessa allmänna handlingar hos kammarrätten (HFD 2019 ref. 24). Om någon begär ut handlingarna från kammarrätten och får avslag, kan avslagsbeslutet överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. HFD ska pröva överklagandet utan prövningstillstånd. Denna ”snabbväg” till att få sekretessfrågor prövade i högsta instans har behandlats bl.a. av Ulf Fahlén i Avsnitt 2020/3, Festskrift till Veronica C. Andersson.
Avsnitt: Redaktionen har ordet 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.