Tingsrättsdom: Willy Silberstein blev förtalad vid nazistdemonstration

Ombuden och juris studerandena Robin Enander och Johan Nordqvist, med juryns utlåtande om plakatet

Den 30 september 2017 demonstrerade nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, NMR, i Göteborg. Demonstranterna bar plakat på vilka olika kända svenskar – bl.a. personer med judisk bakgrund – kallades ”förbrytare”. Den f.d. journalisten Willy Silberstein var en av de utpekade, och han anmälde plakatet där hans namn och bild förekom. Justitiekanslern, som är ensam åklagare då det gäller brott i tryckta skrifter, fann att plakatet inte var en tryckt skrift, och att hon därför inte var behörig. Vanlig åklagare inledde förundersökning om förtal, men lade ned den eftersom plakatets bärare inte kunde identifieras.

Willy Silberstein vidtog då den ovanliga åtgärden att med hjälp av föreningen Juridikfronten ansöka om att plakatet skulle konfiskeras. Målet hos Göteborgs tingsrätt blev ett mycket ovanligt brottmål tillika tryckfrihetsmål, utan någon person på den åtalades bänk. Först fann tingsrätten att målet inte kunde tas upp utan att Willy Silberstein betalade en ansökningsavgift. Hovrätten kom dock fram till att tingsrättens bedömning var felaktig och att ansökan om konfiskation skulle prövas utan avgift. Efter en huvudförhandling i tingsrätten den 18 april fann en tryckfrihetsjury att plakatet innefattade förtal av Willy Silberstein. De tre juristdomare som tilldelats målet skulle därför pröva om skriften var brottslig och om den kan konfiskeras.

Idag kom tingsrättens dom. ”Genom att på plakatet anges som förbrytare har Vilhelm Silberstein utpekats som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Uppgiften är objektivt sett nedsättande för hans anseende i omgivningen. Eftersom plakatet burits omkring vid nämnda demonstration har innehållet fått en vid spridning. Den vidsträckta yttrandefrihet som är grundvalen i vårt demokratiska samhälle medför inte att det varit försvarligt att lämna uppgiften, som för övrigt enligt Vilhelm Silbersteins egna uppgifter och Kriminalvårdens intyg inte synes vara sann. Inte heller den kritikrätt som kan finnas mot offentliga personer berättigar uppgiften. Tingsrätten finner därför, lika med juryn, att plakatets innehåll är brottsligt som förtal”, skriver man.

Däremot anser tingsrätten inte att det är övervägande sannolikt eller ställt bortom varje rimligt tvivel att plakatet har framställts i tryckpress, vilket är en förutsättning för att det ska kunna konfiskeras enligt tryckfrihetsförordningen. Mycket talar för att NMR har tillgång till ett tryckeri, skriver rätten, men detta är inte tillräckligt. Förtalsbrottet är därmed inte ett tryckfrihetsbrott, och ansökan om konfiskation av plakatet avslås av rätten.

– Man får se domen som en delseger. Tingsrättens dom visar att det inte är förenligt med lagen att nazister utpekar enskilda som förbrytare vid sina demonstrationer, säger ett av Willy Silbersteins tre ombud.

Högerextremt struntprat bemött

En nazianstruken slasktidning, som inte förtjänar att bli omnämnd, har förtalat bl.a. föreningen Juridikfronten, vissa av dess medlemmar och andra i över en månad. Vissa påståenden bör bemötas. Samhällsmagasinet Avsnitts redaktion bemöter härmed påståendena

1. Samhällsmagasinet Avsnitt är en tidskrift som drivs av Föreningen för utgivande av Samhällsmagasinet Avsnitt. Föreningen är fristående från Juridikfronten, även om Juridikfronten är en av medlemsföreningarna i den. Det som står i tidskriften behöver alltså inte vara något Juridikfronten står bakom. Detta bemötande har föreningen Juridikfronten exempelvis inte varit inblandad i alls. Bilder och annat som publicerats i Samhällsmagasinet Avsnitt är således ingenting som föreningen Juridikfronten har något ansvar för.

2. En person som påstod sig ha blivit förtalad av Juridikfronten under hösten 2011 var fotograf för Samhällsmagasinet Avsnitt vid ett tillfälle under sommaren 2015. (Händelsen, då medarbetaren fotograferade en anstalt, har Samhällsmagasinet Avsnitt tidigare skrivit om.) Detta påstår den högerextrema slasktidningen gör fotografen till ”hemlig medlem” i Juridikfronten, och rättsprocessen mellan honom och föreningen (om förtalet) till ”rättegångsmissbruk”. Medarbetare i Samhällsmagasinet Avsnitt måste inte vara medlemmar i Juridikfronten, och den aktuella personen har aldrig varit medlem i Juridikfronten. Faktum är dessutom att personen i fråga inte längre var inblandad i rättsprocessen under sommaren 2015, något slasktidningen enkelt hade kunnat kontrollera i processmaterialet. Alla slasktidningens slutsatser som grundar sig på dess vanföreställningar härvidlag, saknar således skäl för sig.

3. Slasktidningen har påstått att en jurist, som i sin tjänst vid en myndighet har prövat en begäran från en medlem i Juridikfronten, själv är medlem i Juridikfronten och skulle ha varit med om att utforma begäran. Man har dock inte anfört något som helst stöd för sina smutskastande påståenden. Det framgår dessutom tydligt av förarbetena till förvaltningslagen och av andra rättskällor att en tjänsteman inte är jävig för att målet gäller en förening i vilket personen är medlem. Inte ens om någon är styrelseledamot i en partsförening innebär detta att ledamoten är jävig. Man kan dock inte förvänta sig att en slasktidning, som bryr sig mer om klick och grundlös smutskastning av meningsmotståndare än om journalistik, kan kolla upp sådant.

4. Slasktidningen påstår sig ha avslöjat att Juridikfrontens medlemmar skrivit förtal om sig själva i kommentarfält på SD-bloggar och sedan krävt SD:are på skadestånd. Detta är helt grundlöst, och redan bemött av Juridikfrontens dåvarande ordförande i ett inlägg som publicerats av Samhällsmagasinet Avsnitt.

Juridikfrontens ordförande träffar justitieminister Morgan Johansson

Lördagen den 14 mars träffade Juridikfrontens ordförande Martin Tunström justitieminister  Morgan Johansson när denne besökte Lund.

Under samtalet med Justitieministern berörde Tunström polismyndighetens hantering av Juridikfrontens anmälningar. Tunström anmärkte särskilt på den ibland sena responsen från myndigheten att meddela att anmälan inkommit och vilket K-nummer anmälan erhållit.  Justitieministern förstod problematiken, samtidigt som han påpekade att han inte kunde gå in allt för mycket i myndighetens arbete.

Ministern kunde dock meddela att det sker ett utvecklingsarbete kring polismyndighetens datasystem och hantering av datainformation. Tunström passade även på under samtalet gång att att nämna domen mot Svenska motståndsrörelsens nästeschef Pär Sjögren där denne friades från brottet hets mot folkgrupp. Justitieministern påpekade då att det finns en utredning om hat och hot på internet som ska presenteras i januari 2016. Justitieministern ställde sig positiv till att Juridikfronten skulle inkomma med ett remissyttrande när utredningen var klar.