I yttrandefrihetsgrundlagen anges att en databas (t.ex. en webbplats) kan skyddas av grundlagen om det rör sig om en databas ”vars innehåll kan ändras endast av den som driver verksamheten”. Eftersom läsarkommentarer och annat avgränsat material än redaktionellt kan förekomma på en massmediesajt finns dock ett slags undantag; ”[ä]ven om viss information i databasen har tillförts av någon annan gäller grundlagen för sådana delar av databasen där det framstår som klart att informationen härrör från den som driver verksamheten”.
Idag lagrar ofta de större massmediesajterna sitt bildmaterial på externa servrar. Expressens bilder lagras inte på expressen.se, utan på cdn-expressen.se. Aftonbladets bilder finns inte på aftonbladet.se, utan på aftonbladet-cdn.se. Bilder som visas på Dagens Nyheters och Dagens Industris sajter lagras på bonnier.news. Bilder som visas på bl.a. Sydsvenskans, Falköpings tidning, Helsingborgs dagblads, Tranås tidnings, Skövde nyheters och Vetlandspostens sajter lagras på mmcloud.se. Bilder på Svenska dagbladets sajt lagras på norska Verdens Gangs vgc.no. Några databasanmälningar har inte gjorts för de webbplatser där bilderna lagras. Den som ändrar material på bildwebbplatserna ändrar motsvarande innehåll på tidningarnas webbplatser.
Materialet på sådana webbplatser är alltså inbäddat på massmediesajterna. För användarna framgår inte att materialet i själva verket läses in från någon annan server. På mindre seriösa webbplatser med grundlagsskydd förekommer det att material djuplänkas, dvs. att en sajten länkar vidare till en bild på en extern server. Så sker inte sällan för att utgivaren ska undvika ansvar för det länkade innehållet.
Med anledning av anmälningar om (påstådd) hets mot folkgrupp har justitiekanslern, Mari Heidenborg, idag uttalat sig om huruvida de aktuella uppläggen är förenliga med grundlagen. När det gäller djuplänkning är JK tydlig. ”Ett utgivningsbevis … kan endast anses omfatta information som tillhandahålls på den specifika databas som utgivningsbeviset gäller för … Information som tillhandahålls på en annan databas än den där den grundlagsskyddade verksamheten drivs kan inte anses utgöra en del av den grundlagsskyddade databasen.” Djuplänkat material på en annan webbplats faller alltså utanför grundlagsskyddet, menar JK, och vidtar ingen åtgärd med anledning av bilder på bl.a. halshuggna judar, hakkors och uppmaningar att skjuta flyktingar, som länkats till på en grundlagsskyddad sajt. JK:s tolkning innebär att sådant material i praktiken kan spridas straffritt genom länkning från massmediewebbplatser.
När det gäller inbäddat material vågar inte JK uttala sig definitivt. JK skriver: ”Det skulle kunna anses vara en ändamålsenlig avgränsning av tillämpningsområdet för databasregeln om den omfattar sådant länkat material som inte är lagrat på databasen men som det går att ta del av, t.ex. stillbilder, utan att man förflyttas till en annan databas. Det kan dock ifrågasättas om det går att förena med kravet på att innehållet endast kan ändras av den som driver verksamheten för att grundlagsskyddet ska gälla.”
Eftersom JK inte ansåg att någon hets mot folkgrupp hade förekommit på en mängd massmediewebbplatser med externt lagrade bilder gjorde man inget mer definitivt uttalande. Det står i vart fall klart att JK är tveksam till om massmediesajternas externa lagring av bilder är förenlig med grundlagen.
JK har under åren haft olika åsikter om inbäddat material och om hur en databas egentligen ska avgränsas. Ibland har man åtalat för inbäddat material och ibland har man ansett att det inte faller inom det grundlagsskyddade området och alltså faller utanför JK:s behörighet. Det sistnämnda har i praktiken fått till följd att ingen har åtalats för innehållet. ”Frågan om en webbsida kan hänföras till någon viss databas bör därför, förutom med ledning av namnet, kunna bedömas med beaktande bl.a. av eventuell gemensam layout, redaktionell anknytning och hur sidorna tekniskt är anordnade i förhållande till varandra. Ytterst bör det för avgränsningen av en databas vara avgörande om det material som lagts ut framstår som en enhetlig produkt eller inte” uttalade JK Göran Lambertz i ett beslut år 2004.
Avsnitt: Redaktionen har ordet 