En pojke föddes 1952 och adopterades sedermera bort. När Skatteverket tog över folkbokföringen från Svenska kyrkan i juli 1991 var ett inte ovanligt fel att adoptionsförhållanden registrerades fel i folkbokföringsdatabasen. Sådana registrerades stundom bara på adoptivbarnens och adoptivföräldrarnas personakter, men inte i de biologiska föräldrarnas personakter. Skatteverket kom därför att i maj 2012 lämna ut en uppgift om att en viss person var biologisk far till den år 1952 födda mannen. Trots att denna uppgift var 60 år gammal torde den ha omfattats av sekretess. Skatteverket har uppgett att om det hade framgått att barnet var bortadopterat hade uppgiften omfattats av sekretess och inte lämnats ut till en okänd person.
Fadern begärde år 2022 skadestånd från staten via Justitiekanslern för det felaktiga utlämnandet år 2012. Han framförde att utlämnandet inneburit att olika personer, även anhöriga till honom, fått del av uppgiften om att han har en son som adopterats bort. Under handläggningen hos JK avled fadern. Skatteverket hävdade i ett yttrande till JK att den felaktiga registreringen 1991 var ett preskriberat fel (preskription sker i regel tio år efter en skadegörande handling) och att utlämnandet 2012 inte var felaktigt eller försumligt, eftersom det var korrekt utifrån de uppgifter som fanns i folkbokföringsdatabasen.
Justitiekanslern fann i ett nyligen meddelat beslut att skadeståndsanspråket skulle behandlas enligt dataskyddsregleringen och att även utlämnandet 2012 utgjort personuppgiftsbehandling.
Eftersom anspråket framställdes innan sökanden avled har rätten till ersättning inte fallit bort på grund av dödsfallet. Registerskador är perdurerande, dvs. skadan fortgår i princip så länge den felaktiga uppgiften kvarstår i registret. Felet i folkbokföringsregistret rättades i detta fall först i april 2020, så anspråket var inte preskriberat när det framställdes 2022. Anspråket på skadestånd på grund av utlämnandet 2012 hade gjorts inom tio år och var därför inte heller preskriberat.
Justitiekanslern beslutade att bevilja sökanden 7 000 kronor, som ska betalas till dennes dödsbo. Som motivering angav JK att folkbokföringsdatabasen under en tämligen lång tid innehållit en oriktig uppgift om sökanden, som var av integritetskänslig natur och som också kommit att lämnas ut, något som inneburit obehag för sökanden. Sökanden var därför, menade JK, berättigad till ersättning för den kränkning som detta inneburit. Skatteverket ansvarar för att ersättningen betalas ut.
Avsnitt: Redaktionen har ordet 