Kammarrättsdom: Offentlighetsprincipen trumfar källskyddet

av Torsten Johannesson

Förhållandet mellan källskyddet och offentlighetsprincipen är något Avsnitt har behandlat vid flera tillfällen. Som bestämmelserna om offentlighetsprincipen är skrivna kan rätten att ta del av allmänna handlingar bara inskränkas genom en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen. Från de allmänna handlingarna undantas uttryckligen ”ett meddelande eller någon annan handling som har lämnats in till eller upprättats hos en myndighet endast för offentliggörande i en periodisk skrift som ges ut genom myndigheten”. Tips till myndighetsägda tidskrifter som trycks och ges ut regelbundet (minst fyra gånger per år) undantas alltså. Inga andra handlingar undantas dock för att skydda tipsare eller skribenter. Reglerna är från 1970-talet (se det då förda resonemanget här, på sidorna 173 ff.) då myndigheter inte drev exempelvis poddar eller webbtidningar.

Vi har tidigare skrivit att källskyddet hotas genom att en kammarrätt beordrat Polismyndigheten att gå igenom en reporters beslagtagna och speglade hårddisk, på grund av en begäran om att få ut dess innehåll, trots att en hovrätt beslutat att sådan genomgång inte får äga rum. Tidigare praxis (som vi delvis själva drivit fram) utvisar att en e-postlogg som röjer tipsare till en myndighetsägd tidning är en allmän handling, och även att svar på tips är allmänna handlingar (även när svaret innehåller själva tipset). När det gäller en myndighetsägd tidskrift som tidigare gavs ut i tryck, men hade kommit att bli en webbtidning, har Högsta förvaltningsdomstolen menat att även tips till tidskriften är allmänna handlingar. Någon särskild sekretessbestämmelse som skyddar tipsare finns inte heller.

Uppenbart är alltså att offentlighetsprincipen går före källskyddet. ”Det förhållandet att uppgifter i förteckningen omfattas av tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen påverkar inte myndighetens skyldighet att lämna ut förteckningen.” angav Högsta förvaltningsdomstolen om en e-postlogg som röjde en tipsares identitet. Före avgörandet (2016) uttalade Justitiekanslern, efter ett resonemang: ”För sådana handlingar framstår det därför som ovisst vilka regler som ska ges företräde. Det står dock klart att det skulle strida mot legalitetsprincipen att döma någon för brott mot tystnadsplikt i ett fall som detta.”

Trots att den ordning domstolarna (och delvis JK) har utstakat har kritiserats och trots att föreningen Juridikfronten skrivit förslag till nya undantagsbestämmelser, har något lagförslag inte synts till på området. Både Avsnitt (2023/4) och Kriminalvården har i närtid uppmärksammat att ett lagförslag om uppgiftsskyldighet gentemot brottsbekämpande myndigheter kan komma att inbegripa uppgifter som omfattas av tystnadsplikt enligt bestämmelserna om källskydd.

Det senaste kapitlet om offentlighetsprincipen och källskyddet skrevs igår kl. 15:37. Då expedierade Kammarrätten i Stockholm sin dom i ett mål mellan en journalist och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas. Formas driver en tidskrift på nätet, Extrakt. Myndigheten för press, radio och tv avslog nyligen Extrakts ansökan om förnyat utgivningsbevis, på grund av ett nytt synsätt kring myndigheters bruk av grundlagsskydd. Till tidningen Journalisten sa chefredaktören för Extrakt att många artiklar är baserade på tips och att ”vissa uppgiftslämnare vill vara anonyma”.

När en journalist begärde ut Extrakts e-postlogg och tips från Formas maskerade Formas i e-postloggen och lämnade inte ut tipsen. Eftersom Extrakt var att ”jämställa med en periodisk skrift” menade Formas att tips och e-postloggen som visade tipsen inte var allmänna handlingar. Formas förde i domstolen fram att det skulle undergräva Extrakts möjlighet att värna den grundlagsskyddade rätten till anonymitet, att lämna ut handlingar i enlighet med begäran. Åtminstone borde uppgifter om uppgiftslämnare som vill vara anonyma inte lämnas ut, menade man. I gårdagens dom, som kan läsas här, underkände kammarrätten Formas resonemang.

Kammarrätten redogör först för tidigare praxis från Högsta förvaltningsdomstolen. Rätten slår fast att e-postloggen är en allmän handling även om den innehåller e-brev som inte är det. (Detta är känt sedan länge.) Extrakt är en databas med utgivningsbevis, som har grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Det innebär, konstaterar kammarrätten, att Extrakt inte är en tryckt periodisk skrift. Undantaget i grundlagen om tips till tryckta periodiska skrifter är alltså inte tillämpligt. Meddelanden som kommit in till Extrakt är därför allmänna handlingar.

”Skyldigheten att lämna ut handlingarna påverkas inte av det förhållandet att vissa uppgifter i dem kan omfattas av tystnadsplikt enligt YGL. Formas borde därför ha prövat om uppgifter i handlingarna omfattas av sekretess”, noterar domstolen. Eftersom det inte framgår att Formas har gjort någon sekretessprövning upphävs Formas beslut och målet visas åter till Formas för ny prövning, i enlighet med vad journalisten hade yrkat i andra hand. Kammarrättens tre ledamöter var eniga. Formas är inte part i målet och kan inte överklaga kammarrättens dom. Eftersom ingen tillämplig sekretessbestämmelse finns lär Formas vara skyldiga att lämna ut tipsen.

Rättsläget är alltså klart och tydligt och det fanns egentligen inget juridiskt hållbart skäl bakom Formas närmast aktivistiska beslut. Rättsläget är dock otillfredsställande. Som justitieministern Lennart Geijer en gång konstaterade är intresset av att tips görs allmänt tillgängliga ”mycket obetydligt”, medan källors intresse att vara anonyma är starkt. Det finns all anledning för lagstiftaren att reagera (men naturligtvis inte för myndighetsanställda att bedriva aktivism).