Laglöst och långsamt om källskyddet och sekretessen

Avsnitt skrev i början av mars om en dom i Kammarrätten i Stockholm, som gällde frågan om källskyddet och offentlighetsprincipen, som Avsnitt har tagit upp flera gånger sedan 2016.

Sommaren 2017 vann Avsnitt ett mål i Högsta förvaltningsdomstolen, efter att ha beviljats prövningstillstånd där. Havs- och vattenmyndigheten ville inte lämna ut e-postloggen avseende e-postadressen tillhörande redaktionen för myndighetens tidskrift Hav & Vatten, detta eftersom loggen röjde identiteten på en person som lämnat ett tips till redaktionen. För sådana uppgifter råder tystnadsplikt. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en e-postlogg är en allmän handling oavsett innehåll, och att ”det inte finns någon bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som tar sikte på den nu aktuella situationen”. Att tystnadsplikt rådde för ”uppgifter i förteckningen” påverkade enligt domstolen inte myndighetens skyldighet att lämna ut e-postloggen. Den skulle alltså lämnas ut.

I början av mars i år slog Kammarrätten i Stockholm fast att e-post till redaktionen för webbtidningen Extrakt, som drivs av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, var allmänna handlingar. Detsamma gäller e-postloggen för redaktionens e-brevlåda. Ett undantag från bestämmelserna om allmänna handlingar, som rörde tips till tryckta periodiska skrifter, gällde inte, eftersom Extrakt inte är någon tryckt periodisk skrift. Extrakts redaktion hade i kammarrätten även tagit upp den tystnadsplikt som gäller för redaktionen enligt yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, till skydd för webbtidningens källor. ”Skyldigheten att lämna ut handlingarna påverkas inte av det förhållandet att vissa uppgifter i dem kan omfattas av tystnadsplikt enligt YGL. Formas borde därför ha prövat om uppgifter i handlingarna omfattas av sekretess”, konstaterade kammarrätten.

Myndigheten för press, radio och tv – idag Mediemyndigheten – beslutade i slutet av 2023 att inte förnya utgivningsbeviset för Extrakt. Myndigheten menar att grundlagarnas skydd inte är till för myndigheter som Formas. Något som lyftes fram var att det inte är lämpligt att en aktör som ska följa offentlighetsprincipen också ska skydda sina källor. När Avsnitt frågade Ola Vigström, jurist på Mediemyndigheten, om myndighetens åsikt om kammarrättens dom beträffande Formas, svarade han:

– Ja, domen bekräftar det som vi lyft i vårt avslagsbeslut. Att myndigheter inte kan upprätthålla meddelarskyddet. Den huvudsakliga avslagsgrunden är att yttrandefrihetsgrundlagen enligt sin ordalydelse inte avser att ge skydd åt det allmänna.

Kammarrätten gav Formas möjlighet att hitta sekretessregel som var tillämplig på uppgifter om redaktionens källor. Det lyckades man inte med, vilket inte är särskilt konstigt, eftersom landets högsta förvaltningsdomstol redan konstaterat att någon sådan sekretess inte finns. I ett beslut den 15 mars bedömde Formas ”att det inte finns någon sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som är tillämplig”. Därmed borde saken ha varit klar. En allmän handling som inte omfattas av sekretess ska lämnas ut, enligt tryckfrihetsförordningen. Det visste redan kung Adolf Fredrik år 1767, även om baronerna i hans riksråd trotsade grundlagen.

Formas stod på sig, trots avsaknad av sekretess, och maskerade namn och avsändare i ett inkommet tips. Man har till tidningen Journalisten framfört att kammarrätten inte tagit ställning ”till om ett utlämnande skulle stå i strid med yttrandefrihetsgrundlagen”, detta trots att kammarrätten naturligtvis inte göra någon annan prövning än om handlingen ska lämnas ut enligt tryckfrihetsförordningens regler eller inte.

Sedan 1937, då en allmän rätt att överklaga beslut att vägra lämna ut allmänna handlingar infördes, straffas tjänstemän som mot bättre vetande vägrar lämna ut handlingar ytterst sällan. Det ska till direkt extraordinära åtgärder, som att tjänstemän förnekar kännedom om en handlings existens eller vägrar fatta ett formellt beslut. Annorlunda förhöll det sig på Gustav III:s tid. I 7 § i 1774 års tryckfrihetsförordning stadgades förlust av ämbetet som påföljd för den som utlämnande ”wägrar eller i någor måtto sätter sig theremot, eller utdrager thermed på tiden”.

Att 1700-talsregler inte tillämpas idag är lyckosamt inte bara för Formas, utan även för kammarrättens tjänstemän. Efter att Avsnitts chefredaktör begärt ut tipset till Extrakt från kammarrätten torsdagen den 4 april, svarade en tf. assessor sent den 8 april att hon ”bedömer att det på grund av sekretess finns hinder mot att lämna ut delar av handlingen.” Uppgifterna som inte lämnades ut var händelsevis samma som Formas hade maskerat, uppgifter om tipsarens identitet. Chefredaktören, som begärde ett formellt beslut i sekretessfrågan, frågade assessorn vilken sekretessbestämmelse hon tillämpat, eftersom detta inte framgick av beskedet. Nära ett dygn senare ”svarade” hon att frågan är under övervägande. Hon har trots påföljande frågor inte lämnat något besked om vilken sekretessbestämmelse hon tillämpat.

Den 11 april skickade kammarrätten exakt samma besked som den 8 april, fast med ändrat datum. Inte heller i detta besked utvecklade assessorn vilken ”sekretess” hon avsåg. Under dessa dagar har hon uppenbarligen inte ansett nödvändigt att komma fram till vilket lagstöd domstolen egentligen har för att hemlighålla den allmänna handlingen. ”Tjänstemannabeskedet daterat idag skulle till en annan mottagare”, påstod en tjänsteman senare under torsdagen.

Den uppenbarligen politiskt svårbedömda frågan – som juridiskt är lättbedömd och redan avgjord i högsta instans – synes inte kunna avgöras i en handvändning. ”Det finns ingen prognos för när besked kan lämnas, men din begäran hanteras skyndsamt.” upplyste en domstolshandläggare Avsnitt om den 10 april. Den 11 april upplystes att ”handläggning pågår”. Aldrig förr lär det ha tagit sådan tid att bedöma om en handling, som enligt den myndighet som ”äger” den inte omfattas av sekretess, ska lämnas ut eller inte. Förhalandet av processen är uppseendeväckande.

UPPDATERING 2024-04-16: I ett beslut om förtursförklaring den 12 april citerade kammarrätten ett JO-beslut om ”skäligt rådrum” i tveksamma sekretessfall och menade att handläggningen av ärendet inte oskäligt fördröjts. ”I ärendet är fråga om en handling som i vissa delar för närvarande bedöms omfattas av sekretess” skrev man. Något beslut har fortfarande inte fattats. ”Frågan om sekretess är inte det minsta tveksam. Kammarrätten verkar vilja förhala frågan för att sedan kunna gallra sekretesshandlingen, så att sekretessfrågan inte kan prövas i högre instans. Slugt men ruttet, om så är fallet.” säger Avsnitts chefredaktör till Avsnitt.